tisdag 27 januari 2009

Fjällräddningen (fråga 7-9)

"Ja, då är det väl dags att börja svara på dessa frågor vi fått som uppgift i skolan. Meningen är att vi ska lära oss nåt själva under färden, samtidigt som det blir en möjlighet att även ge andra något de kan ha nytta av i sitt vinter friluftsliv, (som ju är temat för oss just nu.) Vi har nog alla i klassen börjat i olika ändar med dessa frågor, då vi fick välja vilka vi vill ta med själva.. Jag har INTE valt vilka än, det kommer med tiden, men för mig synes alla höra ihop! Insåg dock att jag som kär 08 inte har någon direkt koll på hur fjällräddningen är uppbyggd och tänkte därför börja i den änden..." (Med fråga 7-9.)








7) Hur tillkallar man fjällräddningen?

Det enklaste sättet. Om det går förstås... Är nog helt enkelt att ringa 112. Men det är inte säkert att den möjligheten finns. Tro det eller ej, men fortfarande finns det oerfarna vandrare/åkare osv, som inte tagit reda på olika säkerhets åtgärder innan sin avfärd. En av dessa åtgärder blir såklart att ha koll (i förväg) på vart man ska vända sig om nåt händer och hur man gör det. Kanske har man inte täckning eller batteri på mob där man befinner sig vid olycka. För all del, tekniken kanske bara inte vill samarbeta pga kyla, väta, ja vem vet vad! Men vart vänder jag mig då? Om jag vet med mig att jag kommer vistas i ett specifickt område bör jag också ta reda på vart närmsta fjällstation eller liknande finns. Där kan man få hjälp att tillkalla fjällräddningen.


8) Hur arbetar/fungerar fjällräddningen?





Om fjällräddningen i Sverige:
Polisen har, enligt Lagen om skydd mot olyckor, ansvaret för att efterforska och rädda människor i fjällen. Personer som antingen försvunnit under en fjälltur eller råkat ut för sådana omständigheter att det är fara för deras liv eller hälsan.
Polisen klarar inte uppgiften med egna resurser utan behöver hjälp av andra, antingen organisationer eller enskilda.
Fjällräddningen bygger på enskilda, frivilliga, som utbildas och utrustas av Polisen, för att på bästa möjliga sätt ute i terrängen kunna bistå människor som behöver hjälp. Tillsammans med fjällräddare bildar Polisen organisationen - fjällräddningen.

Fjällräddarens uppgifter:
*Att under ledning av polisens räddningsledare utföra fjällräddning enligt Lagen om skydd mot olyckor.
*Att vara beredd när Polisen bedömer det vara nödvändigt att utföra ett fjällräddaruppdrag.
*Att ha god lokalkännedom om området där fjällräddaren i första hand ska arbeta.
*Att delta i obligatoriska utbildningar och övningar som anordnas av Polisen.
*Att lämna uppgift om adress, telefon- och mobiltelefonnummer eller annan larmväg.

Alpina Fjällräddningen:
Alpina räddningsgrupperna tillhör fjällräddningen och finns i Kiruna och Östersund. Grupperna ska eftersträva att ha en enhetlig, modern utrustning och utbildning. Ha en enhetlig klädsel som är anpassad till verksamheten men som i färgsättning liknar fjällräddardressen.
De som rekryteras till grupperna ska var klättrare och kan endast rekryteras genom gruppchefen och gruppens medlemmar. Säkerheten måste sättas synnerligen högt och det är den svagaste länken som avgör gruppens säkerhet. (Källa: http://www.polisen.se/.)







9) Finns andra alternativ än fjällräddningen vid olycka?

Det beror förstås helt och hållet på vilken sorts olycka det är frågan om.

Många propsar på att kamraträddning skulle vara det bästa alternativet. Själv tycker jag att säkerheten vid en "kamraträdddning" alltid måste övervägas beroende på vilken sorts olycka det handlar om och förhållandena kring den. Ibland kan ett ogenomtänkt ingripande lika gärna leda till att fler råkar illa ut.

Om vi tar en lavin som exempel på olycka:

Där åsikterna om hur själva räddningen bäst sker verkar gå isär. Läste lite på http://www.freeride.se/ och där är meningarna om vilka hjälpmedel som skulle fungera bäst vid eftersök efter en lavin vitt skilda! Eller åtminstone vilket märke transcivern ( eller
reccoreflektorn,) bör ha. Transceiver eller sändtagare är en enhet (utrustning) som både kan sända och ta emot.) Den fungerar alltså både som sändare(transmitter) och mottagare (receiver).

För det många är ense om är att TID, är väldigt viktigt när det kommer till att rädda lavin offer.

Men enligt debattörerna på freeride.se så fungerar inte olika märken av reccoreflektorer med varann och chansen att hitta en person som fastnat under en lavin blir då avsevärt mycket mindre, eftersom de som leder eftersöket nödvändigtvis inte har samma utrustning. Tillskillnad från att åka alpint med någon sorts transciver, vilket alltid ökar ens chanser och jag personligen skulle i alla fall känna mig mycket tryggare med en i fickan. Många jackor har transcivers insydda. Annars finns billiga som kostar runt 75:-. Hur bra dessa sedan funkar som substitut för dyrare märken kan också debatteras...

tisdag 13 januari 2009

Vårterminen 2009

Förra veckan var det slut på julkul och god mat. Slut på nöje och att vara lat.
För i onsdags började vårterminen 2009.

De andra var ute och åkte längdskidor på dagen. Själv anlände jag till Gideå (Örnsköldsvik's flygplats) när mörkret redan fallit på onsdag kväll och fick skjuts till skolan av min allt för vänliga klasskamrat Marcus. Kändes lite konstigt att vara back in business då livet i korridoren/skolan skiljer sig ganska markant från det hemma i Stockholm...

Resten av veckan ägnades mest åt planering ihop med vår nya mentor Nicklas och förberedelser för "vinterfjäll" som går av stapeln v.14 och i princip är vår examination den första delen av terminen. Det innebär att vi ska vara ute på "fjället" (vi vet ännu inte vilket fjäll det talas om,) och testa våra under tidigare delen av terminen tillgodosedda kunskaper i praktiken.

Tills dess har vi i klassen gemensamt gjort 13 läromål i form av frågor. Meningen är att vi individuellt ska besvara minst sju av dessa frågor här på bloggen. Har inte bestämt mig för om jag tänkte göra alla eller välja ut några än och i så fall vilka. Men until then!

Dessa är frågorna:

1) Hur ska jag klä mig på en vinterfjäll tur, vilken utr krävs?
2) Vilken övrig utr. bör tas med?
3) Vilka allmänna faror/risker finns i fjällmiljö?
4) Hur förebygger jag de farorna?
5) Hur kan man upptäcka köldskador?
6) Vad är tecken på hypotermi, vad händer i kroppen?
7) Hur tillkallar man fjällräddningen?
8) Hur arbetar/fungerar fjällräddningen?
9) Finns andra alternativ än fjällräddningen vid olycka?
10) Hur bygger man en nöd bivack?
11) Vilka andra alternativ till bivack finns vid oförberedd övernattning på fjället?
12) Ge några exempel på vad man kan/bör göra om man går vilse på fjället vintertid?
13) Hur bör gruppen/ledaren agera om man tappat bort någon ur grp?

Kolla även gärna på vad mina klasskamrater svarar via länkarna här brevid!