Grupp 1: Hade fakta om olika naturfenomen de skulle dokumentera. (bl a norrsken, att läsa moln o.s.v.)
Grupp 2: Skulle dokumentera olika väderfenomen t.ex. vind. (Min grupp.)
Min uppgift blev att skriva om laviner.
Om hur de uppkommer, hur man bäst undviker dem och vad man gör om man hamnat i eller ser en. Nu var jag sjuk när själva redovisningstillfället skedde och deltog därför inte. Så jag har valt att skriva om laviner på bloggen istället. Eftersom jag anser att det är väldigt viktigt att ha den kunskapen tills fjälls, framförallt vid utförsåkning men även om man bestiger ett fjäll eller åker inom lavinens räckvidd på markplan.
Snöflakslavin:
Den skapas när vädret varit ostabilt och temperaturen ändrats. När det först fryser till och sedan blir lite varmare, så se upp för en temperatur ökning. Detta skapar olika flak av snö som klumpat ihop sig, de kan rubbas av rörelser när man åker över dem eller på grund av vibrationer i snön, t.ex. när det är töväder. Om det sker så glider dessa enorma ”snöflak” nedför bergssidan i väldigt höga hastigheter. (En snöflaklavin kommer snabbt upp i 200 km/h på sin väg utför.) Det krävs mycket snö för att en lavin ska uppkomma och tecken på risk är om en lavin nyligen gott och om det finns sättningar i snön. Nysnö kan också få en lavin att utlösas i porösa snölager.
Den skapas när vädret varit ostabilt och temperaturen ändrats. När det först fryser till och sedan blir lite varmare, så se upp för en temperatur ökning. Detta skapar olika flak av snö som klumpat ihop sig, de kan rubbas av rörelser när man åker över dem eller på grund av vibrationer i snön, t.ex. när det är töväder. Om det sker så glider dessa enorma ”snöflak” nedför bergssidan i väldigt höga hastigheter. (En snöflaklavin kommer snabbt upp i 200 km/h på sin väg utför.) Det krävs mycket snö för att en lavin ska uppkomma och tecken på risk är om en lavin nyligen gott och om det finns sättningar i snön. Nysnö kan också få en lavin att utlösas i porösa snölager.
Allmän fakta:
En lavin oavsett vilken typ av sådan, kan vara en dödsfälla om man blir fast i en. Som sagt, dels för att hastigheten uppgår i enorma proportioner och man då kan slå i vassa/hårda klippor o liknande. Det finns delade meningar ifall det är en fördel att hamna i en lavin i början på den, dvs. precis där den startar högt upp på bergssidan. Eller om det är bättre att hamna i slutet, alltså där den ”ebbar ut.” Visserligen finns det ju en liten chans att man kan hinna undan om man redan står nedanför den. Fast då har man nog lika stor chans att ta sig ur dödsfällan om man är högt upp, eftersom kraften blir större längre ner i lavinen där det har samlats mer snö och den fått upp farten.
En lavin oavsett vilken typ av sådan, kan vara en dödsfälla om man blir fast i en. Som sagt, dels för att hastigheten uppgår i enorma proportioner och man då kan slå i vassa/hårda klippor o liknande. Det finns delade meningar ifall det är en fördel att hamna i en lavin i början på den, dvs. precis där den startar högt upp på bergssidan. Eller om det är bättre att hamna i slutet, alltså där den ”ebbar ut.” Visserligen finns det ju en liten chans att man kan hinna undan om man redan står nedanför den. Fast då har man nog lika stor chans att ta sig ur dödsfällan om man är högt upp, eftersom kraften blir större längre ner i lavinen där det har samlats mer snö och den fått upp farten.
Dels är laviner också en dödsfälla på grund av att snön packas väldigt hårt kring en om man hamnar i en lavin och man kan ha svårt eller omöjligt ta sig upp ur en sådan ”cell.” Dessutom tar luften slut efter ett tag. Just därför är TID den viktigaste faktorn när man letar efter lavinoffer. Lufttillförseln i ”cellen” varierar förstås beroende på hur stor den är och hur tätt packad snön är. "Laviners kraft och verkan är ett dystert kapitel. Statistiken säger oss att efter 15 minuter lever 90 procent av de begravda. Efter 45 minuter lever bara 25 procent. Tiden talar således inte för lavinoffer. Vi vet också att av de som begravs i den översta metern snö, så överlever bara fem av tio. Under två meter snö överlever ytterst få."
(Källa: www.slao.se/Hall_dig_levande.asp#Uppstår.)
Laviner uppstår bara när berget har en viss lutning. Det är bara då det skapas förutsättningar för det snöskred som en lavin är. Även där råder det lite delade meningar vilken lutning som gäller som minst för att skapa förutsättningarna. Vissa säger att det är vid minst 23 grader och andra menar att det är först vid 25 graders lutning. Över 45 grader minskar risken för laviner markant, eftersom lutningen är så stor att snön glider ner innan förutsättningarna för en lavin bildats.

Hur man undviker att hamna i en lavin;
Genom att kolla efter tecknen på att det kan vara en lavinrisk där man tänkt åka så finns det alltid en chans att undvika en lavin innan man dragits med. Det kan till och med vara ide’ att stanna hemma om det känns osäkert. Speciellt om det har gått laviner på den inplanerade platsen förut kan det vara bra att omprioritera, kanske åka någon annanstans. Ha koll på vädret och kolla också upp hur vädret varit de senaste dagarna innan du ska ut. Sedan får man vara försiktig på plats om förutsättningarna/lutningen finns.
En hemsida där man kan kolla upp lavinrisk i Sverige är http://www.snorapporten.se/
En bra grej (som jag skrivit om tidigare se; 9) Finns det andra alternativ till fjällräddningen? under Faror i vintermiljö.) Är att ha en transciver dvs. en sändare/mottagare eller recco - reflektor med sig. En del vinterjackor har sådana insydda, hör med affären som säljer plagget. Annars finns det ganska billiga att köpa fritt och ha i fickan. Detta är väldigt bra att ha med sig eftersom ett eftersök går mycket fortare om man kan lokalisera personer i snön via dessa. Om en lavin gott och du klarat dig medan andra åkt med. Slå på transcivern/reflektorn omedelbart och försök komma ihåg vart du senast såg de som fastnat.
Färdmeddelande:
Glöm sen aldrig att lämna ett färdmeddelande innan du åker iväg. Det görs för att försäkra sig om att omgivningen är medveten om att ni ska iväg och därför märker om ni försvinner och vet vart de ska leta. Ge det till anhöriga och/eller, lämna GÄRNA ett till fjällstationen och i bilfönstret. Om det inte finns någon fjällstation dit du ska så kan man alltid lämna in ett färdmeddelande på närmsta offentliga ställe, t.ex. i närbutiken eller på närmsta mack. I ett färdmeddelande ska tre saker alltid finnas med.
Personuppgifter: Vilka ska med – namn och ev. ålder, kön, hälsoläge ifall eftersök krävs.
Glöm sen aldrig att lämna ett färdmeddelande innan du åker iväg. Det görs för att försäkra sig om att omgivningen är medveten om att ni ska iväg och därför märker om ni försvinner och vet vart de ska leta. Ge det till anhöriga och/eller, lämna GÄRNA ett till fjällstationen och i bilfönstret. Om det inte finns någon fjällstation dit du ska så kan man alltid lämna in ett färdmeddelande på närmsta offentliga ställe, t.ex. i närbutiken eller på närmsta mack. I ett färdmeddelande ska tre saker alltid finnas med.
Personuppgifter: Vilka ska med – namn och ev. ålder, kön, hälsoläge ifall eftersök krävs.
Tidsperiod: När åker ni och när tänkte ni komma tillbaks (datum och ev. tid.) GLÖM INTE att hämta upp färdmeddelandet igen när du är tillbaks. Så ingen behöver börja leta.
Plats: Sedan är det såklart viktigt att berätta vart du tänkt åka – vilket berg eller område t.ex.
Sist men inte MINST! Åk aldrig ensam, vädret kan förändras och oförutsedda olyckor ske!