Hur kan man upptäcka köldskador? (5)

När jag är sjuk och behöver ställa en diagnos eller få tips på hur jag ska kurera mig brukar jag antingen ringa till sjukvårdsrådgivningen eller gå in på deras hemsida: http://www.sjukvårdsradgivningen.se/

Det är också där jag hittade det som bör vara tillförlitlig information om köldskador.


Huden blir vit och kall
Om man vistas ute i stark kyla är det lätt hänt att man förfryser sig. Oftast är det utsatta ställen som kinder, öron, näsa, fingrar och tår som skadas först. När man får en köldskada blir huden till att börja med vit och kall. Man kan få en stickande smärta i huden, men snart försvinner känseln helt.

Titta efter vita fläckar hos varandra
Eftersom man snabbt tappar känseln i huden märker man inte alltid om man får en köldskada. Om man är fler är det därför bra att titta efter vita fläckar på utsatta ställen. Man kan också knipa med tår och fingrar eller nypa sig i kinderna för att kontrollera att man har känseln kvar.

(I lumpen sa de att mörkhyade personer som mig får mörka fläckar vid köldskador. Har dock inte hittat några belägg för det, så det återstår att ta reda på.)

En köldskada bör värmas upp omedelbart, innan skadan bli allvarlig. Man ska så fort som möjligt ta sig inomhus eller åtminstone i skydd från vind och blåst, och börja en långsam uppvärmning av huden. Det bästa är att värma upp det förfrusna områder hud mot hud. Man kan värma en förfrusen kind med en varm hand, och man kan värma fingrar och tår i armhålorna.

Om man försöker skynda på uppvärmningen med till exempel ett upphettat föremål, kan huden skadas. Man ska heller aldrig massera det skadade området eller på det. Då kan skadan bli värre. När huden värms upp blir den för det mesta röd och svullen, och det kan göra rejält ont. Men det är viktigt att ändå fortsätta uppvärmningen ända tills färgen och känseln har kommit tillbaka.

Torra kläder, varm dryck och rörelse
Om man har torra extrakläder bör man byta om till dem och hålla sig i rörelse, till exempel genom att göra åkarbrasor eller pulsa i snön. Det är också bra att dricka varm dryck.

Tänk på att använda mössa. Då större delen av kroppens värme leds ut via huvudet. Man bör också tänka på att glasögon, klockor och smycken av metall, till exempel ansiktssmycken och örhängen, kan ge ytliga köldskador när det är kallt ute. Tvätta ansiktet kvällen före en utomhus tur. En ren och torr hud står bäst emot kyla, men man bör inte tvätta eller raka ansiktet samma morgon som man ska ut. Då hinner inte det naturliga fettlagret som skyddar huden återbildas. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla, de kan rent av försämra läget. Rökning, snusning och alkohol försämrar också kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla.

En köldskadad kroppsdel kan lätt bli köldskadad igen. Man bör därför vara extra försiktig med att utsätta huden för kyla tills skadan har läkt helt och även vara uppmärksam efteråt.

Man ska alltid kontakta vården så fort som möjligt om man tror att man har fått en djupare köldskada, eftersom det finns en risk att huden och vävnaden får bestående skador. Man kan misstänka att man har en djup köldskada om huden är hård, kall, vitgul eller vit med ett blåtonat, marmorliknande mönster. Det kan också vara svårt att röra på den skadade kroppsdelen. Ett annat tecken på en djup köldskada är att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 20 till 30 minuters uppvärmning.

Djupa köldskador bör bara värmas om man är säker på att den skadade kroppsdelen kan hållas varm tills man får vård. Om man inte kommer att kunna hålla kroppsdelen varm, är det bättre att låta den fortsätta att vara nedkyld. Annars kan man förvärra tillståndet.


"Jag har själv förfrusit mig en gång. Vi var några vänner som åkt till Sälen för att åka bräda och fira nyår. Trots att det inte var kallare ute än det brukar hann jag inte spendera många timmar i backen. Inte frös jag mer än vanligt heller. Men under lunchen då jag tog av mig skon så fick jag inte tillbaks känseln i ena stortån. Det var högst obehagligt och jag begav mig tillbaks till vår stuga. Senare på eftermiddagen började det göra väldigt ont och hela området under och omkring nageln var blåvitt och hårt. Som tur var så drabbades bara en del av min tå och läkarn tog bort nageln och en bit vävnad, och även om jag fick förminskad rörlighet i tån ett tag så är jag nu helt återställd. Tror själv detta berodde på att min snowboardsko var ganska trång så blodcirkulationen blev sämre än normalt. Dessutom hade jag skadat samma tå när jag surfade vid ett tidigare tillfälle och det kan nog ha påverkat något. Men numera är jag väldigt försiktig vid minsta tecken på köldskador. Det är liksom inte riktigt värt det! Tyvärr är jag en väldigt lätt frusen person. Å det tar ju tyvärr bort en del av nöjet med alla vinter aktiviteter. Såntdär är ju väldigt indviduellt, men skam den som ger sig!"